Slöjfobi

Alltså hjälp, börjar jag med att skriva. Senaste dagarnas skriverier kring politikernas besök i Iran och att kvinnorna i sällskapet hade sjal på skallen (typisk islamisk slöja skulle jag inte kalla det, de visade ju hår osv så det var verkligen tydligt bara symboliskt) och Liberalernas ledare & hans utspel om slöjan som förtryck.

 

Jag fattar att man protesterar mot Iran. Men snälla, sluta dumförklara oss som bör slöja. Det verkar som om debatten till störst del handlar om våra kläder, snarare än att man faktiskt åker till en diktatur för handel istället för att sätta press och markera. Vad är mest hemskt egentligen? Tygbiten vi har på våra huvuden, tydligen.

 

Jag ska berätta en liten hemlis. Bli inte chockade nu, men slöjan är bara en bit tyg. Precis som byxor (som det också är lag på i Iran men man ser inte en jäkla kotte gnälla om hur kvinnor i jeans är förtryckta i Sverige och att det borde förbjudas) och tröja. En del har sjal för att de fryser om öronen, andra kanske för att de tappat håret, ytterligare andra för att det har med religion att göra (muslimer och många judar) och givetvis av kulturella orsaker också. I vissa regioner är det män som täcker huvudet och till och med ansiktet. Ingen tjötar om att dessa är förtryckta och måste räddas.

 

Behöver jag dessutom verkligen nämna det uppenbara, att patriarkala samhällen och strukturer kan förtrycka kvinnor på många olika sätt? En slöja, ett klädesplagg, kan vara ett verktyg. Likaså kan lagar och kulturellt tryck. En man kan tvinga sin fru/flickvän att bara ha på sig långärmade polotröjor för att han bestämmer att hon aldrig ska visa hud. Är det han som är problemet då, eller är det polotröjor?

 

Den här fixeringen vid muslimska kvinnor och vår klädsel, framför allt att få av oss den, härstammar från kolonialtiden och säkert har den sitt ursprung ännu längre bak. Det var en taktik av Frankrike i Algeriet, ett sätt att knäcka kvinnorna och då i längden upplösa familjer och få samhällena svagare. Det finns svart på vitt uppmaningar om att få bort kvinnornas slöja just för detta ändamål och man spred propaganda för att lura kvinnorna att tro att sjal var fult och att visa upp sig var vackert. Allt i ett försök att rota upp de muslimska algerierna och få dem att vackla.

 

Svensk media har också sina bekymmer med slöjfobi. Jag har 2 exempel på hur media är med och styr synen på muslimer och slöjan.

Första är en kvinna som rätt ofta blev tillfrågad om hon kan vara med i program/artikel om slöjan eller om hon kände någon (notera att snack om slöjan alltid förs i sammanhanget "det måste ju vara tvång egentligen") som ville ställa upp. Hon tröttnade och sade tillslut att hon gärna ville ställa upp om det handlade om livet som en vanlig svensson-muslim, utan fokus på slöjan. Aldrig att det var intressant för journalisterna. 

En annan är hur en muslimsk manlig politiker blir tillfrågad om han vill debattera slöjan mot en kvinna som är slöjmotståndare. Då skapas såklart bilden av den muslimska mannen som gillar slöjor (kan det vara så att han är en sådan som tvingar..?) och så den fria kvinnan som kastat sjalen och sätter sig emot mannen. Gissa vilken man "ska" heja på?

När man ser sådana scenarion så förstår jag att folk tröttnat på att vara med i TV, det är bara samma uttjatade visa jämt och ständigt. Vi får ytterst sällan faktiskt komma till tals.

Alltså vi som det ju handlar om, muslimska kvinnor.

Av någon anledning så är det alltid vita medelålders män som sätter agendan om vad vår klädsel står för, i sällskap med islamofober.

 

Man blir trött på skiten tillslut, trött på att ständigt bli omyndigförklarad.